Matchreferat från åskådarläktaren.
Jag har just beskådat ett gäng unga testosteronstinna ungtjurar som lider av mindervärdeskomplex. Och lite här och där i denna hord av ungtjurar så sitter det små liljor som ungtjurarna sniffar på lite då och då.

Dessa testosteronstinna ungtjurar i svea-mössor och converse sitter där på bänken och försöker se glassiga ut, medan de kritiserar sina egna lagkamrater.

Att sitta där bredvid är nästan skrämmande när man hör hur de låter. De brölar och brölar, och är så avundsjuka på att de inte ligger i topp i serien.

Detta var allt från dagens innebandymatch, beskådad och kritiserad av "Miss Ont i arslet efter en timma på träbänk"

Världens bästa låt. Måste bara ära min hemsida med låten.

På tisdag ska mina kollegor komma hem på sex-party hos mig.
Varför då? Kan man fråga sig..
Jadu, det undrar jag med. Är fasiken nervös.
Nervös över vad?

Jo, följande bidrar till min nervositet:
* bjuda hem kollegor - jag släpper in dem på mitt privata revir. Inte för att jag har något att dölja, är nog mera ovan att visa upp min privata sida.
* vad de kommer tycka om själva partyt. Kommer det bli en tystlåten lite skara som inte vågar skratta, eller kommer de skratta? Jag hoppas på de sista... =)
* vad jag ska bjuda på? Fika, lite mer ätbart, kaffe, vin..?
* vad kommer de säga dagen efter i lärarrummet när jag är där?
* vad kommer de säga dagen efter i lärarrummet när jag inte är där?

Men åter till frågan, varför jag bjuder hem dem på sex-party och inte tupperware-party?
Jo, för att visa att jag är ungdomlig skönhet som inte skäms över människors sexuella samliv. Och Tupperware kontra Sexgrejer. Plast kontra plast. Sak samma.

Vad gör människorna i Skärplinge?

Idag tuffade jag upp med röda faran, till Skutskär.
Det var en regning bilfärd, genom ett av Sveriges mest besynnerliga landskap.
Man for genom skogar och åkrar, och det kändes verkligen som att man var ute mitt i ingenstans.

Jag kom fram till en by.
Den hette Skärplinge.
Vad gör människorna här?
Hur klär dem sig?
Vad talar man för språk i Skärplinge?
Det var mina tankar under de två minuter det tog att dra igenom samhället.
Mitt ute i ingenstans, utsläng på en åker.
Grått, och halvtaskiga halvhela hus.

Jag blev lycklig igen när jag kom igenom samhället.
Men var detta Sverige jag for igenom?

Igår gick jag och gnolade på "mors lilla lathund".
Precis innan jag somnade hade jag orden
"I morrn då ska jag gnoga,
hela gusslånga dan,
ja oj å oj å oj
vad jag ska gno!"
, på mina läppar

Och se, vad har jag gjort idag?
Jo, jag har köpt böcker på bokrean, jag har städat hela vardagsrummet, inkl. fönstrena och soffa, jag har dammsugit, torkat golv, dammat, plockat ihop skräp till grovsoporna och jag har pluggat i 3 timmar. När jag tänkte efter, är jag rätt stolt över allt vad jag åstadkommit under dagen. Och eftersom jag arbetat så hårt idag, så tänker jag ta morgondagen ledig och åka upp till Skutskär och hälsa på Carro!

Hittade en jättebra plugg-skiva, som jag har lyssnat på flera gånger.
Kan varmt rekommendera Thomas Andersson Wij, under intensiva pluggperioder.
Jag hamnade som i trans under performansanalysskapandet (lyckades jag stava rätt? ;) )

Ibland kommer längtan-efter-barn-känslan. Varje gång jag har gått och funderat på att "snart kanske det skulle vara kul med ett litet barn", så sätter jag mig alltid och tittar på förlossningsscener på tv. Det är ett bra botemedel mot denna känsla.
Idag var det en sätesförlossning. Fyttifaan jag kommer föda en unge med arslet först ur det lilla hål som finns där nere. Inte en fyttifaan chans. Inte en fyttifaan chans jag tänker klämma ut en bebis med huvudet först heller.

Barn är söta att titta på och köpa saker till.

Jag är egentligen en positiv människa, som hela tiden strävar framåt och försöker nå nya mål. Men nu, nu har fasiken droppen kommit, som fick bägaren att rinna över!

Motgång på motgång!!

Idag är jag lack.

Iofs vet jag att om ett par dagar, så har jag ätit upp mig på taggtråd, och är beredd att ta tag i motgångarna ordentligt!

Och då gäller det. Då fasiken ska jag satsa! Satsa framåt!

I lördags träffade jag min brors flickvän för första gången. Och det var ju lika bra att lägga sig på den nivån, man oftast befinner sig. Vill ju inte köra falsk marknadsföring. Så de va bara att hälla i sig två glas vin, fort som faan, och sen köra på med frågorna. Måste ju herregud godkänna vad som släpps in i familjen!

* Vad går du för program?
* Hur går det i skolan?
* Varför valde du det?
* Vart bor du?
* Vad jobbar dina föräldrar med?
* Har du några syskon?
* Vad gör du på fritiden?

Efter de inledande frågorna, var det dags att se om hon stod pall när jag och syster drog igenom brorsans liv. Allt smaskigt vi kunde komma på drog vi. Och vad gjorde tjejen? Jo, hon bara log och skrattade. Efter alla frågor och berättelser, drog de sig hem till henne. Och innan de gick, så lovade hon att ta väl hand om broder.
Dagen efter, bara låg han i soffan och va helt slut. Men konstigt nog hade han ett litet leende på läpparna.. ;)

Summa summarum. F´s flickvän fick godkänt. =)

Me love him!

Första tentan, sen jag läste stats b hösten 05, i morgon! Känner mig lite som Bambi på hal is. Gjorde dock alldeles nyss en övningstenta, så där lite halvslarvigt, och det gick över förväntan. Vill inte ta ut nåt i förskott, och det är okej att göra en omtenta, men det kan även tänka sig att jag fixar tentan i morgon. Jag hoppas det i alla fall.

Efter dagen i Sthlm är det middag i Väsby. Vi ska äntligen fira Mickes födelsedag med min familj. Bättre sent än aldrig. Men pappa blev ju sjuk, när vi hade tänkt ha middagen, så fick skjuta på den. Och pappa är väl lite friskare iaf, men det är fortfarande något som inte är som det ska, och som ingen riktigt verkar veta vad. Nåväl, det löser sig väl, sa han som sket i slasken. Själv bajsar jag bara i Medelhavet. Där flyter de bäst!

Godnatt!

Jag är straffad!!! GRRRRR!!!

Igår var jag med mina kollegor på fackmöte och gratis buffé.
Det var trevligt att äta. Mindre trevligt att läsa statistik.
Dessvärre var jag på fel fackmöte. Jag tillhör det andra lärarfacket.
Men jag var anmäld med både för- och efternamn, så då får de skylla sig själva att de bjöd mig på mat. Men Gud, han ville något annat.

För när jag vaknade upp i morse, kunde jag inte röra mig. Jag orkade inte. Dunderförkyld och hängig. Så nu sitter jag här hemma. Aptrist.

Britney! Britney!
När jag ser och hör videon, tänker jag genast på Lady Di!
Denna ständigt sjuka paparazzijakt! Den helt vansinniga slakten av framgångsrika människor!
Jag köper väääldigt sällan skvallertidningar, kanske 1 om året. Men nu får det fanimig vara slut på det oxå!

Britney är bra, och hon borde vara mer värd än att behandlas på detta sätt!
Och låter är dessutom riktigt bra! All heder åt Britney och Socialdemokratin!

Ibland vill man bara gå hem och ta sig en riktig bläcka...