Ibland känner jag bara att det blir för mycket. För mycket av allt helt enkelt. Det blir för mycket av Johanna, det blir för mycket tankar som snurrar och det blir för många klumpar i magen.

Det känns som att det är så mycket på G överallt. Både i mitt liv, i Mickes liv och i vårt gemensamma liv. Och när det blir för mycket runt omkring, blir det för mycket i hela min kropp och jag får då svårt att riktigt koncentrera mig på det som är viktigt. Jag får svårt att hålla fokus helt enkelt. Och när det blir så, så blir minsta lilla pittetess mega stor.

Som ikväll t.ex. Vi har haft julfest på jobbet, och jag var glad och trevlig och sjöng sånger osv. Sen vid kanske 2-3 tillfällen pratade jag om lite mer privata saker än vad jag brukar göra, och det är de sakerna som jag får så ont i magen av. Jag är liksom rädd för att mina kollegor ska få veta för mycket om mig, samtidigt som jag tycker att det ibland kan vara lite kul att berätta mer om mig själv...
Men eftersom jag är färsk i branschen och så pass mycket yngre, så känns det ungefär som att jag är dum i huvudet emellanåt! Jag tror dock inte att de tycker att jag är det, jag är bara rädd för att de tro det, och det där sätter sig i ett ekorrhjul och bara snurrar och snurrar. Jag får liksom ingen stopp på det. Det är verkligen något som jag inte gillar med mig själv... ständigt dessa ekorrhjul som bara ger mig magont och nästintill panik. Men jag vet inte hur jag ska hantera det? Jag vet verkligen inte det... om någon har tips, så får ni jättegärna tipsa mig.