Ibland sker saker som gör mig jäkligt sporrad!
Då hamnar jag som i trans, och det är det enda som jag har fokus på.
Jag småtränar i smyg, och fixar och donar.
Och sen jäklar slår det till!
Och så vinner jag! =)
Överlevnadsinstinkten, när man står där mitt framför en aggresiv björnhona, blir som allra starkast och adrenalinen pumpar, och jag fixar det jag tagit mig till!
Motton från barndomen är starkt inpräglat i hjärnan... Det gäller att ta tjuren vid hornen, samt käka taggtråd. Jag må va småmesig ibland - till en viss gräns. Sen jäklar!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Vilken pappa du måste ha, som har givit dig så kloka ord i livet!
Den enda instinkt jag säkert skulle följa om jag stod framför en ilsken björnhona är den där när man bajsar i byxan sekunden innan man faller ihop och dör av fasa.
Men jag måste onekligen säga att ditt inlägg väcker en del nyfikenhet! :)
nu blev jag nyfiken....
nyfikenhet är nyttigt att hålla lite på ibland.. ;)
Skicka en kommentar